Social ställning påverkar aborter, skriver Uppsala Nya Tidning. Mer än var tredje abort görs av kvinnor som redan tidigare gjort abort. Och kvinnor som gör upprepade aborter kommer oftare än andra abortsökande från socialt svaga grupper. Det framgår av en ny enkätstudie som gjorts bland närmare 800 abortsökande kvinnor vid 13 kliniker i Uppsala Örebro sjukvårdsregion samt en separat studie där forskarna även studerat 600 manliga partners till abortsökande kvinnor.
Barnmorskan Margareta Larsson, docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, kommenterar forskningsresultatet:
I dag saknas riktlinjer för det abortförebyggande arbetet. Våra resultat talar för att vi skulle behöva en mer individualiserad preventivmedelsrådgivning och utökad sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
Kvinnor som gjorde upprepade aborter uppgav betydligt oftare än kvinnorna som gjorde sin första abort att de var arbetslösa eller sjukskrivna, saknade högre utbildning och kände bristande känslomässigt stöd från sin omgivning. Även bland männen till kvinnorna som gjorde abort var liknande sociala ogynnsamma faktorer vanliga.
Bara en fjärdedel använde preventivmedel
Färre än var tionde kvinna hade försökt förhindra graviditeten med hjälp av akut p-piller, skriver UNT som även återger ett högst anmärkningsvärt resultat från undersökningen:
Oavsett om de gjorde sin första abort eller gjort abort tidigare använde bara omkring en fjärdedel av kvinnorna något preventivmedel när de blev gravida.
Undersökningen visar förvånande nog att bara en mindre del skulle ha fullföljt graviditeten om de haft bättre ekonomi. Men samtidigt efterfrågade deltagarna i undersökningen förutom mer sex- och samlevnadsundervisning även bättre subventionering av preventivmedel.
Höga aborttal tar resurser från en pressad sjukvård
Den aktuella undersökningen visar hur viktigt det är att äntligen våga ta abortfrågan på allvar. Om man inte ser det tragiska med att de många aborter som årligen görs i Sverige innebär att närmare 40 000 ofödda små människor mister livet och att deras föräldrar berörs negativt, så måste man ändå erkänna att de många aborterna utgör en stor samhällsekonomisk påfrestning för den hårt pressade sjukvården där resurserna tryter, många patienter nekas adekvat vård och där personalen mår dåligt av stress och orimliga krav.
Så här låter det till exempel från Umeå där läkarna vid Operationscentrum på Norrlands universitetssjukhus, enligt en artikel i Västerbottens Folkblad, är mycket missnöjda med den pressade arbetssituationen. I ett brev till Arbetsmiljöverket påpekas följande:
Majoriteten av våra medlemmar uppger vid direkt förfrågan att de regelmässigt inte har avtalsenlig 45 minuters ostörd lunch.
Arbetsdagarna vid flera av operationsavdelningarna upplevs som mycket pressade utan utrymme för ens korta pauser.
Att en allt större grupp kvinnor söker sig till sjukvården – och naturligtvis ges ständig förtur i de långa vårdköerna – för att efterfråga aborter både för tredje, fjärde och ibland tionde gången kan ju ses som oroande även ur ett fördelningsekonomiskt perspektiv. Speciellt som det enligt undersökningsresultatet tycks vara så att hela tre fjärdedelar av de berörda kvinnorna inte använt preventivmedel när de blev gravida.
Trenden med upprepade aborter väcker frågor
Den ovan nämnda undersökningens resultat leder fram till flera frågor.
Varför använder kvinnorna eller deras partner inte preventivmedel trots att man redan genomgått abort tidigare och vet vad oskyddat sex kan leda till? Är det kvinnans eget val eller mannens att man ”chansar”?
Vad beror ökningen av antalet upprepade aborter på? Hur ser den sexualupplysning som ges i skolor och på ungdomsmottagningar ut, eftersom antalet aborter och sexuellt överförda sjukdomar ökar samtidigt som allt fler unga uppger sig stressade av krav på sex eller vittnar om att de blivit utsatta för övergrepp?
Får invandrarkvinnor och flyktingar som kommer till Sverige ta del av sexualupplysning om hur man bäst skyddar sig för oönskade graviditeter?
Har abort möjligen blivit så trivialt att man vid sexuella kontakter slopar preventivmedel eftersom man vet att ”samhället ju ordnar saken” om graviditet blir följden?
Och sist men inte minst, vem har det övergripande ansvaret för det målinriktade effektiva abortförebyggande arbete som behövs, regionalt och nationellt?