Selektiva flickaborter väcker känslor
Uppdateras löpande
Just nu översvämmas media av beskrivningar, intervjuer och analyser kring kvinnan som flera gånger gjorde abort, för att hon ville ha pojkar. Här kommer vi att presentera några av kommentarerna som ges.
Jonas Franksson, fd ordförande för förbundet Unga Rörelsehindrade:
Samma vecka så blir det debatt om en kvinna som har gjort två aborter för att hon inte vill ha flickor. Detta är inte ok tycker representanter för sjukvården. Det håller jag med om. Samtidigt erbjuder vården dagligen prover för att se om barn har en funktionsnedsättning eller Down Syndrom, för att sedan erbjuda abort. Jag kan inte förstå varför det skulle vara mindre fel. Ett samhälle som protesterar emot selektiva aborter när det gäller kön, men inte när det gäller funktionshinder, är ett samhälle som i sin grundsyn nedvärderar personer med funktionsnedsättningar.
Kaj Wedenberg, överläkare vid kvinnokliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna:
– Båda könen har samma värde och jag anser det helt förkastligt att göra en abort utifrån vilket kön det handlar om, säger Kaj Wedenberg, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi. till tidningen Folket. (Folket 17/2 2009)
Kaj Wedenberg igen:
– Jag tyckte att det var väldigt obehagligt. Jag har två flickor och en pojke och det strider i alla fall mot min uppfattning om könens lika värde. Men frågan är vems värderingar som skall gälla: mina eller kvinnans? (Expressen: 16/2 2009)
– De upplever sig ha blivit inträngda i ett hörn och medverkat till abort på grund av att fostret var av ”fel” kön (Svenska Dagbladet 16/2 2009)
Ulf Hedberg, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi:
– Samtliga gynekologiska föreningar i världen fördömer det här. Det förekommer i Indien och Kina. Det handlar om flickfoster och har lett till stora demografiska konsekvenser (Aftonbladet: 16/2 2009)
Stefan Stenudd, författare och idéhistoriker:
Nu berättar tidningarna om en kvinna som gjort abort två gånger, blott och bart för att hon ville ha en son och inte ytterligare en dotter. Det ställer problemet på sin spets. Ska verkligen kvinnans önskan råda helt, och fostret betraktas som inget mer än en tänkbarhet, ett alternativ?
Anna Kaagaard Kristensen:
Jag tycker att det är bra att vi har fri abort, men att välja barn efter kön låter aburt i mina öron, vad ska bli nästa sak? Om det hade varit möjligt att ta reda på tex ögonfärg, hårfärg eller om barnet skulle få sned eller rak näsa, skulle det vara ok att abortera foster efter de kriterierna med?
Bloggen “Fri och funderande”:
Jag tycker att rätten till fri abort är något vi både ska värna om och vara stolta över att vi har i vårt land. Att sånt här kan förekomma är däremot ingenting att vara stolt över. Att få veta det väntade barnets kön tycker inte jag är någon mänsklig rättighet. Reglerna omkring det kan inte vara svåra att ändra.
Ledare i tidningen Sändaren:
Socialminister Göran Hägglund bör allvarligt pröva om det finns möjlighet för sjukvården att vid fosterdiagnostik inte lämna uppgift om kön, annat när sådan information är medicinskt motiverad. Flicka eller pojke? – det valet bör inte läggas i föräldrarnas händer.
Konservative Jakob E:son Söderbaum gör i ett blogginlägg en intressant vändning:
Abort är ju inte något man får ifrågasätta, det handlar om kvinnans rätt till sin kropp och ytterst att få ha fritt (och oskyddat) sex utan att behöva skämmas. Men när en kvinna gör abort två gånger i följd därför att det är ett flickebarn hon begåvats med, ja då ryter minsann Expressen till.
Kd-politikern Marianne Nygren vill att Kristdemokraternas kvinnoförbund ska yrka på en lagändring:
Vägen dit har jag inte klart för mig men jag tycker att aborter som görs på grund av vilket kön barnet har inte ska få förekomma. Vi måste försvara flickors lika värde.
Alex Voronov på Eskilstuna-kuriren talar om behovet av en etisk diskussion:
Förespråkare av en liberal abortlagstiftning bör vara de första att reagera när aborträtten används på ett sätt som väcker så starka reaktioner hos erfaren vårdpersonal. Det faktum att vi tillerkänner kvinnan rätten att fatta det yttersta beslutet betyder inte att vi måste avhålla oss från en etisk diskussion om livets gränsmarker, om vad som är rimligt och orimligt på det här området.
Chatrine Pålsson Ahlgren, kristdemokraternas socialpolitiska talesperson är föredömligt tydlig, i en artikel i tidningen Dagen:
– En möjlig väg, och det är min personliga åsikt, är att inte berätta om könet även om föräldrarna frågar efter det, om inte det handlar om svåra genetiska sjukdomar, till exempel blödarsjukan som bara ärvs via killarna. Det skulle vara ett sätt för samhället att signalera att man inte accepterar den sortens utsortering.
– Jag hade aldrig kunnat tro att svenska kvinnor väljer abort för att det är fel kön, säger hon. Jag trodde att det var en betydligt mer kaotisk situation som gör att man väljer bort ett föräldraskap. Jag tycker det är djupt oetiskt, och oacceptabelt.
Mikael Oscarsson, riksdagsledamot för kristdemokraterna, har valt att gå vidare till Socialminister Göran Hägglund:
“Det räcker att restriktioner kring fosterdiagnostik hindrar att sidoinformation, som inte har någon medicinsk betydelse, lämnas ut till föräldrarna före vecka 18. Detta vore också rimligt mot bakgrund av den höga profil Sverige, med rätta, haft gällande det stora antalet flickaborter i Asien”
Daniel Astgård på bloggen Tro och Tänk resonerar kring varför dessa två aborter orsakar så mycket rabalder:
Det jag har svårt att förstå är hur det kan bli en sådan våg av moralisk indignation över just dessa två aborter. Är det för att hon har valt att abortera just flickor? Endera för att det på något sätt får det att krocka feministiskt i huvudet på folk, eller för att det liknar det som händer i Kina som vi ju är emot?
Tomas Flodin, ordförande EAR etik och ansvarsrådet hos Sveriges Läkarförbund:
“Vår syn är att detta är en ickemedicinskt motiverad åtgärd att ta reda på fostrets kön och använda den information för att genomföra en abort. Det tycker vi är något som inte borde förekomma i Sverige. Jag tror att det förekommer i betydligt fler fall än vad vi känner till och eftersom många tar avstånd ifrån det här finns det säker ett stort mörkertal. Jag tycker inte detta är förenligt med den syn på människor och människors lika värde som vi har i Sverige. Det ska inte vara tillåtet tycker jag att välja bort en levande individ utifrån en könsbestämning.”
Bo Sultan, tillförordnad chef för kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala:
– Könet är en egenskap som inte ska ligga till grundval för abort. Men som det ser ut i dag finns ett prejudikat som säger att vi inte får undanhålla patienten information om könet, om de vill ha den. Det här är en väldigt viktig etisk fråga, som borde diskuteras mer på samhällsnivå.
Ulf Ekman, Livets Ord:
Det är makalöst att man kan abortera flickor bara för att de är flickor. Abort är och förblir ett utsläckande av liv. Det blir synnerligen vidrigt när man inom denna hantering också selekterar bort flickor eftersom det uppenbarligen är fel kön. Lars Hamberger, professor i gynekologi, säger att det sker hundratals gånger per år. Det liknar det som sker i Kina även om där sker i en mycket större skala. Det hela är monstruöst!
Fortsättning följer…