Skrämmande uttalanden ifrån Lagercrantz
Hugo Lagercrantz, professor på Astrid Lindgrens sjukhus vill helst inte rädda barn som föds i vecka 22 eller 23.
I en artikel i Stockholms City säger han att:
– Föds barn så tidigt som vecka 22 eller 23 är det oerhört bekymmersamt, inte bara för barnet. Föräldrar får det kämpigt vilket ofta leder till skilsmässor när papporna tröttnar och lämnar mamman ensam med barnet. Hon kan inte klara ett yrkesliv och syskon blir lidande, säger Hugo Lagercrantz.
Att en professor och överläkare inom neonatalvård gör ett sådant uttalande är oerhört obehagligt och kan ge ödesdigra konsekvenser i synen på människovärdet. Man kan ju börja med att fråga sig, vem är sjukvården till för, de friska eller sjuka? Om sjukvården har den inställningen att den inte är till för att hjälpa, stötta och behandla de sjuka, de svaga och de som inte på egen hand klarar av att leva ett funktionellt liv, hur kommer då utvecklingen att te sig?
Han konstaterar även att utvecklingen kommer i konflikt med aborträtten som idag är tillåten upp till vecka 22. Och här kommer han ju åt en av abortproblematikens kärnor: I en del av sjukhuset aborterar man en liten 22 veckors bebis medan man i en annan del av sjukhuset kanske gör allt för att rädda ett barn på 23 veckor. Är då verkligen problemet här att man gör allt för att rädda en för tidigt född? Är inte snarare problemet Sveriges liberala abortlagstiftning som tillåter abort ända upp till vecka 22?