Tidningen Dagens artikel om en demonstration mot president Obamas sjukvårdsreform som möttes av plakat med texten ”Abort är inte sjukvård”, vilket också avspeglas i rubriksättningen, var lite intressant. Är abort sjukvård? Vad många läsare inte känner till är just uppdelningen mellan abort och ”annan” sjukvård i USA. De flesta aborter utförs på privata, vinstdrivande abortkliniker, vilka alltså bara tjänar pengar på när en kvinna vill göra abort och därmed också många arbetar krasst för sin produkt; att sälja aborter. Denna bransch, som ibland kallas ”abortindustrin”, omsätter miljarder dollar årligen i USA. Vanligtvis ryggar vi svenskar tillbaka för deras arbetsmetoder som att ge provision på ”säljare” som lyckas få en kvinna att välja att göra abort på just deras klinik och deras annonsering där de kan ge sken av att vilja hjälpa en oplanerat gravid kvinna med stöd så att hon kan föda sitt barn, men bara erbjuder abort.
I Sverige utförs de allra flesta aborterna på vanliga sjukhus, även om privata klinikers andel av aborterna ökat de senaste åren och nu utgör minst tio procent av de 35 000 – 40 000 aborterna årligen i Sverige. Att aborter utförs av sjukvården är ju ett argument för att abort också ÄR sjukvård. Samtidigt kan ju ingen hävda att en graviditet innebär att du är sjuk och därmed behöver vård.
Nu till Skatteverkets tolkningar av hälso- och sjukvårds-begreppet:
Begreppet hälso- och sjukvård inom förmånsbeskattningen anknyter till motsvarande begrepp i 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), dvs. medicinsk vård i egentlig mening. Däremot omfattas inte behandlingar enbart av det skälet att de utförs av sjukvårdsutbildad personal.
Provrörsbefruktning, även kallat in vitro-fertilisering (IVF), och andra behandlingar för att åtgärda ofrivillig barnlöshet räknas som hälso- och sjukvård.
Skönhetsoperationer m.m. räknas normalt inte som hälso- och sjukvård. I den mån plastikoperationer är ett led i behandlingen av skador, exempelvis brandskador eller skador till följd av trafikolyckor, räknas dock även sådana operationer som hälso- och sjukvård inom förmånsbeskattningen.
Mer intressanta iakttagelser kommer sedan:
Enligt en kommentar till hälso- och sjukvårdslagen omfattas även åtgärder med anledning av kroppsfel och barnsbörd i hälso- och sjukvårdsbegreppet utan att det särskilt anges. Vidare bör åtgärder som abort och sterilisering omfattas av begreppet.
När vi kommer till sterilisering (tänk att det krävs namnteckning för sterilisering men inte för abort – vilket ingrepp är mest oåterkalleligt) börjar det bli lite intressant. Sterilisering bör alltså omfattas av begreppet, men där har nu flera landsting minskat på subventioneringen, detta trots att det ses som sjukvård.
I USA tillämpas fri abort, men du får ofta betala den själv, vilket protesterna nu handlade om – en oro att alla, även de som är kritiska till abort, ska behöva betala för det som de ser som släckande av liv.
Europeiska länder, utom Sverige, tillämpar bara fri abort fram till graviditetsvecka 12, men aborten är å andra sidan nästan alltid gratis eller utförs med stor subventionering.
I vilket fall som helst är det intressant att frågan om abort kontra sjukvård kommer upp.
