Hem » Abort » Varför kan kvinnor komma att må dåligt av abort?

Varför kan kvinnor komma att må dåligt av abort?

Dr Tomas Seidal, ordförande i JA till LivetPå söndag 16 september sänder SVT:s Dokument inifrån-redaktion programmet ”Jag ska göra abort” som handlar om kvinnor som gör eller har gjort abort. Programmet illustrerar flera problem med abortverksamheten – problem som det alltför länge talats mycket lite om. Hur bemöts abortsökande kvinnor? Hur beskrivs ingreppet och hur benämns det ofödda barnet? Hur mår kvinnor efter ingreppet?

Allt detta är viktiga frågor som verkligen ska belysas – inte minst därför att abort tillhör de allra vanligaste ingreppen som utförs i svensk sjukvård. Inte minst därför att mer än 1.1 miljon aborter har utförts sedan 1975 och flera hundra tusen kvinnor har erfarenhet av abort.

Alla verkar överens om att abort är ett svårt ingrepp, som i de flesta fall är resultatet av ett beslut som tagits med stor möda och många betänkligheter. De flesta är också överens om att kvinnor kan komma att må dåligt av ingreppet, ibland ångra sig och i en del fall förföljas av minnet med psykiatriska besvär som följd. Därför är det bra att frågan belyses – det handlar om en ofta jobbig verklighet som finns där, vare sig vi önskar det eller ej.

Den helt centrala frågan är dock varför kvinnor upplever abort på ett annorlunda, väsensskilt sätt från hur de upplever t.ex. en blindtarmsoperation eller att ta bort en gallblåsa eller en hudpolyp. Det enda rimliga svaret är att det handlar om något alldeles speciellt, nämligen att avbryta ett mänskligt liv. Här har debatten, av olika skäl, ofta kommit snett. Genom att bagatellisera, förtiga eller beskriva detta mänskliga liv i vinklade, felaktiga termer har möjligheten att föra en vettig diskussion oftast uteblivit. Verklighetsunderlaget, det som faktiskt äger rum och som kvinnan upplever, har nonchalerats. Det som utgör den enda rimliga grunden att föra en sann och ärlig diskussion i frågan, har därmed sjabblats bort. Motiven till detta är många, men faktum kvarstår.

Abortdiskussionen kan aldrig föras utan att det ofödda barnet beaktas. Alla vet detta, men kan uppenbarligen inte hantera den vetskapen. Men kvinnan vet – ibland är detta väldigt påtagligt och trots alla ansträngningar att förtiga barnet eller kalla det för något annat, så vet kvinnan. Det är skäl nog att aldrig tala om abort utan att tydligt visa att man är medveten om att ingreppet direkt handlar om två individer – varav den ena aldrig kan tala i egen sak. Således är det dels för kvinnans skull som det ofödda barnet måste bejakas. Det torde alla vara ense om – och det visar också t.ex. det aktuella TV-programmet.

Dessutom, och det är JA till Livets främsta utgångspunkt, måste det ofödda barnet lyftas fram för sin egen skull, för sitt inneboende människovärde. Om en människa är välkommen eller ovälkommen, önskad eller oönskad, planerad eller oplanerad kan aldrig ges en avgörande betydelse för vilket människovärde vi räknar med. Det gäller också ofödda barn, men här finns en stor oenighet i samhället. Den svenska abortlagen uttrycker detta: under graviditetens första 18 veckor görs människovärdet helt avhängigt huruvida barnet är önskat, planerat eller inte. Den hållningen har JA till Livet genom hela vår verksamhet ifrågasatt.

Kvinnans och barnets aspekt länkas tydligt samman just genom det faktum att kvinnans upplevelse av en abort är traumatisk och ofta negativ. Det är ofrånkomligt och innebär att vi aldrig kan nöja oss med det ena perspektivet – båda måste finnas med. Respekt måste visas både barnet och kvinnan och hela den situation som uppkommit. En sådan respekt måste få oss att avhålla oss från förenklingar, osanningar och pinsam tystnad.

Detta kommer inte att lösa alla problem, men det skapar en rimlig, och sann, förutsättning för en långsiktigt hållbar politik och ett verkligt samtal kring hur vi ska hantera oönskade graviditeter och kunna förebygga situationer då en kvinna väljer ett ingrepp som hon egentligen skulle vilja slippa och som i en del fall kommer att följa henne under resten av livet..

Tomas Seidal
Överläkare och ordförande i JA till Livet

(Texten är ett pressmeddelande från JA till Livet.)

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>